Skäggäventyr och fiskelycka

Medmänniskor i jordens kollektiv,

det glädjer oss att ni än en gång hittat till vår kreativa lilla hörna.

För första, men absolut inte sista, gången sedan tidernas begynnelse har kreativiteten idag sitt ursprung på Studentvägen 14:26. Kamrat Lumbärg har nämligen förflyttat sitt näste från Uppsalas studentgetto till Uppsalas studentområde, fantastiskt! Och kan ni tänka er - som om det inte vore nog med att tidigare nämnda logistiska problem numera är lösta, så ligger gradantalet i hans rum numera över socialstyrelsens rekommenderade inomhustemperatur! Ben kan således springa omkring i bara mässingen hela dagarna om han så behagar, vilket enligt Mr. Chappelle kan komma väl till pass om man är i behov av alibi någon gång... "note the ti-ime, note . the . tiiiime..."

Planerna var ursprungligen att hjälpa världsekonomins vändning på traven och anställa utflytts-sanerings-assistans, men det insågs att det är manligt att städa om man gör det ordentligt. Så torsdagen spenderades med att blanda högst frätande vätskor, rensa igenväxta avlopp och (djupt loskandes) putsa rutor.. alltid med en snus under läppen givetvis. För tvivlande läsare, såsom Bens mor och tidigare gäster i våran boning i Umeå, kan lyftas fram att Heimstadsrepresentanten blev helt till sig av den perfektion och noggrannhet som arbetet innefattade. Bethe!

Den händelse som kommer på (knapp) andraplats efter flytten, är vårat gemensamma beslut att odla terminsskägg. Denna enastående aktivitet, vars briljans verkar gå över huvudet på många, kom som en skänk från ovan. I skepnad av budbärare från högre instanser, kungjorde Andreas Persson en profetia om cit. "gudabenådade ansiktsbehåringar" som genast skulle förändra Gillettes kundantal.

Två- respektive enmånadsrapport på skäggfronten

Under den gångna helgen attenderades födelsedagskalas för fröken Nordenhäll hos kamrat Sumbärg i Blackan. Fiskedamm, missnöjda grannar och extrem Pite-gemenskap bidrog till en tillfredställande afton. Vi vill rikta ett stort tack till Hightower som arrangerade fistiviteten och till och med bjöd på två egenhändigt kreerade bakverk. Dina förmågor i köket upphör aldrig att förvåna.













Andreas och Nord släpper loss till Nordmans outtröttliga och ytterst dansanta toner (t.v.)
Sockerbagare Sumbärg med beundrare (t.h.)













Kamrat Wallbäcks firar sin lyckade fångst (t.v.)
Storfiskare Södärbärg stoltserar med rökt böckling (t.h.)

Urdrag från vad filofaxerna har att erbjuda den närmaste tiden:

• Peter(B) & Peter(E) har i sin förträffliga klokhet bestämt sig för att beresa sig hit till tropikerna under stundande veckoslut.

• Vecka 11 ska vi åter besöka den stad som under åtta månader formade oss och vår vänskap till briljans, nämligen Umeå.

• För att hjälpa evolutionen på traven och hedra Jesu lidelse, har Ben beslutat sig för att dra ut sina visdomständer till påsk.

Övriga notiser:

• Efter stor kraftansamling och med omfattande dedikation slutade vi idag snusa. Dock insågs snabbt, efter vägledande samtal med David, att detta var en synnerligen dålig idé. Vi kan således än en gång med stolthet titulera oss som riktiga män.
  

• Som i ett led i Mtv's fantastiska programutveckling har nu Jamie Foxx gett oss det exceptionella programmet From G's to Gents, vilket har berört oss och tagit en alldeles speciell plats i våra hjärtan.
  

Med det så tackar vi för oss,

A&B

Personlig utveckling och livsstart

Goddagens kamrater!

Återigen sitter jag nu här i Floggan, aningen stressad över kommande uppgifter som min bristande disciplin tyvärr skjutit framför mig alldeles för länge. Och som tidigare konstaterat finns det knappast ett bättre tillfälle att författa några rader till eder, fåtaliga men ack så kära grupp människor. Detta inlägg är för övrigt tänkt att gå i optimismens tecken.

Till att börja med så är det med stor glädje som jag konstaterar att det antagligen är för absolut sista gången som jag försöker förmedla skrivkonst från detta cementens paradis. Om inte mindre än två veckor ska nämligen kamrat Lundbergs krims-krams skrapas ihop och tryckas in i tillfälliga förvaringsemballage för att sedan transporteras till min nya huseringslokal: Studentvägen 14. Woop Woop! Något naivt kanske, men det känns som att vardagens alla element nu kommer att falla på plats. Skolan, Hunken (~200m), Hanna, centrum, nationerna, .. ja allt kommer att vara ett flertal metrar närmare och enklare att nå. Möjligtvis kan det visa sig att det fortfarande krävs någon slags ansträngning från min sida för att vardagssysslor ska bli gjorda, men jag väljer i nuläget att utgå ifrån att så inte är fallet och att universum fixar det åt mig. Det största orosmolnet med bostadsbytet är de höga förväntningarna jag har på den nya korridoren... har ju sedan länge konstaterat att: "Without expectations, expect no disappointments", men kan inte hjälpa att de ligger ändock ligger ganska högt just nu. Ajaj.

Vidare fick jag för några dagar sedan besök av den man i vars pung jag ursprungligen huserade, min Far. Han var bara här över natten, men det hanns både ätas på APHRIKKA och upplevas Flogstavrål (omän jag tror han redan hade somnat). Mycket trevligt. Dessutom fick jag en bok som heter "Tillväxtens sista dagar" som verkar väldigt intressant faktiskt. Undrar om jag ändå har ett inneboende intresse för ekonomi när allt kommer omkring? Skulle ju vara fantastiskt.

Faderskapet insuper litteratur och kultur i bådas gemensamma högborg, Flogsta...

Som min käre vän nämnde tidigare, så var vi på besök hos Spike i Blackeberg under tidigare helg. Som ni säkert förstod från beskrivet upplägg så var det en helg som var dömd att fet-lyckas. Som vi spelade tv-spel, Som vi var smutsiga, Som vi rockade långkalsonger och wifebeaters och Som vi åt god (läs: Fet) mat! Vi skapade oss helt enkelt en egen liten del av himmel på jorden, halleluja å de! Tanke: Intressant att himmelriket innehåller en sådan märklig kombination av verklighetsflykt å ena sidan och extrem närvaro i umgänge å andra sidan.

Köksmästare Sumbärj och Livsnjutare Päschån

För att runda av så tänkte jag även nämna att jag funderar på att författa en bok. Närmare bestämt en "personlig utvecklings-/bli-en-bättre-människa-bok." Ni som har lite insikt i den sortens litteratur vet att de flesta titlarna går i stil med: "Självkänsla nu!, Att välja glädje, Peaceful living" osv. Denna överoptimistiska syn på saker och ting tenderar att för många, och däribland mig, ofta uppfattas som fånig och utan verklighetsförankring. Därför är nu min tanke att skriva ett mästerverk med titeln: "Att växa genom bitterhet". Grundfilosofin ligger alltså i att det är när vi är låga och sitter och stirrar in i väggen som vi får den välbehövliga pausen från livets annars så svårgenomträngliga brus. Det är när vi sitter i vår ensamhet, utan intryck från media eller andra människor, som vi har möjlighet att rannsaka oss själva, bearbeta händelser och dra lärdomar inför framtiden. Kort sagt: Det är i den bittraste och mörkaste stunden som vi växer som människor. Förutsatt att vi kan behärska balansgången mellan det konstruktiva och det destruktiva beteendet givetvis.

Så är det någon som vill dela med sig och bidra med underlag för skapelsen är ni välkomna att höra av er.

Slutligen:

• Terminsmål vt '09: Att bli tråkigare, oftare tacka nej till spektakel, samt sluta vara trevlig med "folk".

• Gjorde brutalt bra ifrån mig på Statistiken, borde jag kanske hålla på med något Naturvetenskapligt trots allt?

• Fantastisk korridors/utflyttningsfest på Karlsrogatan 15 i fredags, creds! (Hunk får skildra denna "korrekaka", som hajna LASCHÅN brukar säga, vid ett senare tillfälle om han så önskar)

• Veckans mest beundransvärda man: Special Agent Dale Cooper, Twin Peaks

• Hörrdö... PÄSCHÅN! Middagsbjudningsmaraton hos mig efter den 16e.

• "Exceptional claims demand exceptional evidence!" - Christohper Hitchens

Much love,
Bn


ps. Skrapans närvaro är ytterst efterfrågad!