Hunkar och Hår

Eftersom det varit väldigt dåligt på bildfronten den senaste tiden kommer här en bildspecial.

Först från semestreringen i Lund/Kph/Helsingfors


















Beskrivning: Fundering kring livets och våran jävlighet över lite ost&vin, mbethe!, Norrebro-bro, jag och Danebrogen, Vit rysk och funkmusik, Petter och funkmusik, Finska viken med Sveaborg t.v.

Tyskt-halleluja-bröllop



Familjen Göransson/Lundberg/Chydenius, Ballonger med böner till gud, Moster viger sin dotter och systrarne sjunger, Brudparet

Rndm

Bendreas i park, Sommar-Jåe på balkong, Brygghäng x2 på Tommys stuga

The Rewb (stugan på Storräbben)




Resning av den Finska fanan, Gäng på prommis, Solnedis mellan stugom, Trapphäng



Mer än så hinner jag tyvärr inte för tillfället, ska jobba natt och behöver sova ordentligt i ett försök att återfå den koll jag verkar ha tappat på senaste.

Ödmjukast,
er Bn


p.s. Uppsala-studier verkar bli av till hösten.

Snigel och Hare

Ungefär likt ovanstående rubrik skulle jag vilja beskriva mitt liv just nu, eller i alla fall den ytterst skiftande tidsuppfattning jag drabbats av. Jag skiftar mellan att känna mig stressad - rädd att tiden inte ska räcka till för alla de vidunderligt fiffiga och framåtsträvande planer jag/vi besitter - för att sedan i nästa stund fundera över varför tiden inte bara kan gå och vissa saker ta slut nån jävla gång.

Funderingarna kan pendla mellan allt från varför jag inte bara slutar min transportörkarriär på momangen, varför studielivet inte kommer snabbare och varför det ska ta sån okristlig tid att lära sig struktur, mogenhet (å sånt piss)... till att jag på djupet känner mig rädd för att måsta skiljas från människor jag egentligen vill ha omkring mig, oro inför att jag inte ska hinna arrangera saker och ting i tid, fixa med papper, uppleva sommar, frihet, mat, dryck osv.

Givetvis är allting troligtvis bara ett sätt på vilket jag gör allt för att inte tillåta mig själv att stanna upp och vara nöjd med saker och ting. Vi har det så otroligt bra att helt plötsligt så är ingenting ok, eller vi kan iaf inte tillåta oss att se vårt problemfria leverne, bra jobb gänget! Go i-lands paradox! Om man sen stannar upp och tittar objektivt på att jag sitter här och skriver som om jag blivit en analyserande psykoterapeut med brinnande åsikter kring rikedomsfördelningen och välfärdsförskjutningen här i världen, kan man dra slutsatsen att jag antingen gått för många gånger till min kbt-terapeut eller så borde jag sova mer under veckorna helt enkelt.
"- Who the fuck knows?"
"- Ja, inte då jag käre Chappelle."

I mitt försök att hålla er uppdaterade på vad som rent praktiskt försiggår för tillfället så kommer här en lite update. Jag är åter nyofrälst efter en stressig långhelg i bratwurstens förlovade land för några veckor sedan. Upp till den här punkten i mitt liv innebär giftemål främst två saker för mig:

1. Ett utomordentligt pråligt spektakel där "släkt" och "vänner" alla samlas och representerar hela vår världs ytlighet och falskhet på en och samma gång.
2. En handling som utförs i hängivelse till det nya och spännande, påeldad av naivitet och i de värsta av fall även religion. (se även Uturns trevliga kommentar till föregående inlägg. förf. anm.)

Efter hemkomst har arbetet rullat på som tidigare, nu med en markant skillnad dock: jag har sagt upp mig. Seger! Känner att jag kanske förefaller som ganska nedstämd/pessimistisk/bitter och vill genast demetera detta. Tvärtom så är jag fortfarande oerhört nöjd med min tillvaro, men vissa saker behöver bara luftas för att det ska bli lättare att få ny och bättre förståelse för dem. Nåja, nog yrat. Förra helgen besöktes Täfteåfestivalen som hastigast, såg bara två band, men vill här passa på att lyfta fram det första; "Movits!" Vissa av er kanske känner till pitesonen Jocke "One-take" Nilsson som på ett alldeles förträffligt sätt sätter sväng i ens ben med sin saxofon. Vill du röra på baken så går det absolut bra till deras toner.

Appropå festival så står det även på schemat för de kommande två helgerna. På fredag är det detta underbara fenomen, Trästocksfestivalen, som till min budgets och snåltarms stora glädje är gratis. Se Spelschemat här. Nästa veckas helg är det väl sedan Pdol som står på de flestas to-do-list, lär bli så även för mig, trots att jag inte alls är imponerad av repertoaren för året. Men kanske är det ovesäntligt? Vad som för mig förefaller ytterst ovesäntligt-o är dock att de underbara gossarna i Johnny Rocket and the Broncos inte syns på nån scen över huvud taget längre, grymt tråkigt.

Innan dessa festivaler och därimellan, ska jag göra mitt yttersta för att inte låta mig luras av mig själv, utan passa på att njuta av trevligt umgänge, Räbb-visit och en hel veckas ledighet. Yeey livet, å de!

Med hopp om att inte göra Länsman OnneP besviken igen,
Bn


ps. Tänkte även lägga upp lite bilder här för en gångs skull, då de ofta säger mer än tusen ordbajs, men måste avvakta med detta eftersom käre herr Yvling lagt rabarber på min sladd. Återkommer när han fått lära sig veta hut.